bymiriamh

Hantverk, odling och att leva sin dröm.

Varmbänk sådd/plantering

Två veckor efter att vi anlade varmbänken var det äntligen dags att så och plantera i den. Temperaturen steg ju raskt till över sjuttio grader och så höll den sig där länge, så jag fick vänta ett tag. För att kunna odla på toppen bör temperaturen inte vara varmare än trettio grader. Men tillslut var det dags, en gråmulen men mild dag med några plusgrader, och jag fick bära ut de småplantor jag dragit upp och skramla ut med fröpåsarna jag valt.

Märklig känsla att få hålla på med sånt här fast snön fortfarande ligger djup, men så roligt. När jag bestämde att jag skulle göra en varmbänk skyndade jag mig att så en del inne som jag skulle kunna plantera ut, olika sorters sallad, pakchoi, tatsoi och salladslök. De har växt inne under belysning i ungefär fyra veckor.

Här har jag börjat med sallad. Mellan varje planterad rad har jag sått en rad rotgrönsaker också, så det blir riktigt tätt. Jag har tänkt varannan uppåt och varann neråt. Jag har också försökt ta hänsyn till vad som är snabbt och vad som tar lite längre tid. Jag kommer fortsätta så inne så att jag ska ha plantor att sätta ut om det blir plats över när vi skördat. En riktigt intensiv odling är planerad, vi får väl se om jag lyckas.

Jag har ett jordlager på toppen som jag odlar i. Jag hade fått en väldig fräs på värmen så det var fortfarande en aning för varmt när jag planterade, men jag försökte att inte gräva ner sakerna utan fylla på lite mer jord istället.

Salladen sträckte på sig direkt och såg ut att trivas. Kollar man riktigt noga på bilden ser man några frön som ligger där också, förmodligen rädisa. Det blev många rader rädisor emellan, men även lite majrova och morot.

Pakchoi som växt fint under lampa inomhus, en snabbväxande favorit och jag har redan sått mer.

Mer sallad och salladslök. På alla tomma ytor har jag petat ner frön.

Färdig, temperaturen är 24 grader precis på ytan trots att jag haft öppet mycket medan jag jobbat. Jag håller fortsatt koll på temperaturen och lägger på täcken och filtar under natten och vädrar lite på dagen om det behövs.

Efter ett dygn började rädisorna att gro och efter tre dygn ser det ut så här, allt har kommit upp utom morötterna.

Pakchoi tre dagar efter utplantering, den har redan växt och Erik har redan planerat vad han ska laga på den 🙂

Varmbänk

I år nådde jag en milstolpe i mitt mående. Jag kämpar ju hela tiden med låg energinivå och trötthet, jag dippar och har perioder när jag orkar väldigt lite. Om man jämför på lång sikt så blir det faktiskt bättre, även om det går frustrerande långsamt.

Varje vår har jag sett varmbänkar fladdra förbi i mitt flöde och jag har alltid blivit sjukt sugen att testa, men också alltid fått konstatera att jag inte orkar dra igång ett sådant projekt. I år blev det lite annorlunda för nu kände jag att jag kanske skulle orka och jag kände att det var värt att testa och se om jag kunde genomföra det.

Så jag började samla material, jag drog i mina kontakter när det gäller skit, skottade snö, fick en gammal dålig bal, kissade på hink, byggde en rejäl låda och anställde gubben som bärhjälp.

Fick börja med att skotta bort en halvmeter snö där den skulle stå och sen fick jag också hjälp av solen att töa bort det sista.

Byggde en rejäl låda, den är en knapp meter gånger 2,30 utgick från ett par fönster jag hittade, den är 70-80 cm hög. Har förstått att det funkar bättre med värmen om den är lite större. Måste också påpeka att jag gjort det mesta själv även om det är Erik på bilden som skruvar ihop det sista. Det är också ett bevis på att jag ändå mår lite bättre, tidigare skulle jag inte ens orkat försöka, men nu har jag burit brädor, tänkt ut hur det ska vara, sågat och skruvat och det är ett bevis på den gamla Miriam ändå finns kvar där under all trötthet och det är bra att veta, ibland har jag ju undrat om hon försvunnit för alltid.

Barnen blev också engagerade, här hämtar vi lite hästskit.

Det mesta av skiten körde Marie hem åt mig med traktorn och så hade hon en bal som börjat bli dålig. Traditionellt använde man halm och hästskit, det är lättast att få att brinna. Men man får ju ta det man kommer över så här blev det ungefär hälften hästskit med spån i och häften koskit blandat med ensilage och så varvade jag det med den gamla balen och hällde på hinkar med varmt vatten spetsat med kiss.

Här har vi börjat fylla lådan, det blåste isvindar och var omväxlande solsken och snöade småspik, men vi höll värmen rätt bra. 25-30 säckar med gödsel använde vi, varvat med drygt halva balen, och en 12-14 hinkar med hett vatten spetsat med kiss.

Emellanåt var jag uppe och trampade i bädden för att det inte skulle vara för mycket luft. Jag har ju aldrig gjort detta förut så jag har läst på så mycket jag hittat och sen fick det bli learning by doing. Man kan lära sig teoretiskt, men när man väl står där (i skiten) så är det en massa små detaljer som man ändå inte vet hur det ska vara, så då får man gå på känsla, men jag verkar ha lyckats rätt bra.

Känns som jag börjar ha lite koll på vad kroppen orkar och jag förstod tidigt att jag inte skulle orka själv att bygga den, men jag orkade mer än vi båda kunde tro och det var härligt. Här börjar jag dock krokna och Erik får lyfta det sista.

Det tog oss nog tre timmar att få ihop allt, men här är lådan helt fylld, fönsterna är på plats och vi håller på att isolera runtomkring. Traditionellt använde man ju halm som isolering också men vi fortsatte med resterna av balen, inte så mycket luft i som halm men å andra sidan verkar den alstra lite värme i sig så det verkar ha funkat.

Så här har den nu stått i en dryg vecka genom minusgrader, isvindar och snöstorm. Temperaturen när vi var klara var tolv grader och på tre dygn rusade den upp till över sjuttio, den har toppat på åttio och den står fortfarande och bolmar och är sextio grader på ytan. Vilken process vi fick igång. Nu börjar jag dock bli lite otålig, jag väntar på att den ska sjunka så pass att jag kan så och plantera i den men det verka dröja lite. Det ska inte vara mer än trettio i ytjorden för då blir det för varmt för frön och plantor, så jag får nog snällt vänta några dagar till…

Jordkällare

Ända sedan vi flyttade hit till gården har jag fantiserat om en jordkällare, det hör ju liksom till en självhushållardröm. Första åren kunde vi förvara saker i källaren under huset där tidigare ägare haft ett potatislager, men sedan byggde vi ett pannrum där. Värme i huset är viktigt och bra och gör livet lite enklare, men där försvann de svala förvaringsmöjligheterna. När odlingarna utökats och jag börjat lära mig mjölksyra så har behovet ökat av en sval förvaringsplats.

Vi fantiserade om att köpa en jordkällare från Dahlgrens cementgjuteri i Skellefteå, men de kostar rätt mycket så vi drog på det. Men hösten 2019 fick vi nys på en exakt sådan jordkällare begagnad och då slog vi till. Den var mindre än de vi tittat på men vi kom fram till att det skulle rymmas bra mycket mat ändå. Det blev verkligen inte billigt trots att den var begagnad, frakt och lyfthjälp var dyrt och vi har faktiskt inte vågat räkna ihop vad det kostade totalt. Men nu har vi en jordkällare på gården och det är fantastiskt.

I oktober 2019 lastas sju ton jordkällare av hemma hos oss, jag ojar mig lite över gubbar och stora maskiner, men jag gör det tyst för jag är ju rätt nöjd ändå.

Delarna fick stå över vintern för då fanns ingen tid att börja gräva. Däremot ägnade vi en del tid på att fundera på placeringen. Men tillslut kom vi fram till att den skulle ligga på norrsidan om logen, där skulle det bli hyfsat skuggigt och där det fanns ett outnyttjat utrymme med mycket material som kunde användas att täcka över den med sedan. Dessutom skulle vi kunna göra en utgång från logen och ett skärmtak så vi slipper vi skotta.

I juni 2020 började Erik att gräva ett hål.

Det dök upp både små och stora stenar i grävningen och här står Erik och funderar på om hans lilla traktorgrävare orkar flytta på denna bumling.

Dränering, isolering under förrummet och grus fick bottna gropen och sedan fick vi hjälp av en större traktorgrävare att lyfta sidostyckena på plats. Här börjar man se hur det ska bli.

Takdelarna var så tunga så där fick vi ta hjälp av en kranbil för att få dem på plats. Barnen håller koll så att allt går rätt till.

Alla delar på plats och här syns också gula faran som Erik grävt med, inte den nyaste och effektivaste kanske, men tid har vi ju gott om, som vi brukar säga… 🙂

När alla delar var på plats så grävde Erik över hela härligheten igen, ett ventilationsrör är isatt i det lilla hålet längst upp och dörrarna är inoljade. Det återstår att bygga hyllor för förvaring av flaskor och burkar. Och så har jag sått en del skuggtåliga perenner som jag tänkte plantera på taket och runt omkring.

Den första skörden som jag stoppade i jordkällaren, häftig känsla att bara få lyfta in backarna. Det har hållit sig fint och vi har fortfarande lite betor och morötter kvar. Hamstergenen har fått lite mer utrymme och nu vill jag odla massor när jag har så bra möjlighet till förvaring.

Krossade tomater

Just nu är vi i det stora tomatöverflödet, men förutom att frossa i färska tomater sparar jag också till vintern. Vi äter rätt mycket mat med tomatkross i, men de två senaste två åren har vi endast köpt två paket och det var nu i sommar när det inte riktigt räckte runt. Jag sparar tomater i frysen på två sätt. Är det bara några tomater jag ska ta rätt på så skär jag dem i bitar och lägger på en tallrik i frysen, när de är frysta stoppar jag dem i påse. De används som de är direkt från frysen till att toppa en lasagne, direkt ner i köttfärssåsen eller tomatsoppa eller varhelst man vill ha lite tomatsmak. Jag bryr mig aldrig om att tina dem först. Det kan bli lite blött om man använder mycket så de behöver oftast puttra på ett tag beroende på vilken mat man gör.

Har jag mycket tomater att ta hand om så bakar jag dem i ugnen. Då tar de mindre plats i frysen och så är de redan tillagade så det går fortare sen när man lagar maten.

Jag skär i bitar och lägger i en ugnsform och låter dem gå i ugnen i en timme på 175 grader.

Sen packar jag i en påse i en kapad mjölkförpackning, då blir de också lätta att stapla i frysen. De här försöker vi komma ihåg att ta fram på tining, men de går också använda direkt om man spolar vatten på påsen så att den lossnar så kan man tina klumpen i grytan sedan.

När kylan gör sig påmind så tar jag in alla gröna tomater och låter dem mogna inomhus och sen hamnar de i frysen på detta sätt. Jag trodde aldrig man skulle känna skillnad på en vanlig köttfärssås, men den blir mycket godare med egna tomater i.

Har jag också mycket squash och lök så kan det bli snålröra enligt Sara Bäckmos recept, den använder jag till en smaskig vegetarisk lasagne.

https://www.sarabackmo.se/snalrora-pa-tomat-och-squash/

Juni

I maj var jag lite hög och gick på rus medan juni präglats av trötthet och låg energi. Valp och ankor gjorde mig glad och fylld av energi (nåja, för att vara mig alltså), sen blev jag sjuk, inget allvarligt, lite feber och extrem trötthet och när det började släppa kom sommarvärmen och med den stressen över allt jag inte hunnit plantera ut. Kroppen mindes all tidigare stress och det blev en liten kraschlandning i verkligheten, jag var tvungen att backa bandet och lugna ner mig rejält. Nu övar jag mig på acceptans och var nöjd med det lilla och insikten om att kroppen fortfarande är utmattad efter all skit. Långsamt är också framåt och det är ändå bättre än det varit är mina mantran. Sova och vila och inte pressa mig själv så hårt, livet blir inte som jag tänkt men det blir bra ändå. Så där är jag nu, lätt kaos på gården men jag har skygglappar på och gör bara det jag orkar och ser bara det jag gjort (försöker i alla fall).

I morsdagspresent fick jag en pärlrönn och vi bytte ut jordhögen som låg där mot en liten plantering, en klar förbättring måste jag säga…

Det jag gör mest i odlingarna just nu är plantera ut och vattna, i växthuset har jag tagit bort det som gjort sitt och planterar ut värmeälskande växter i stället, det är tomater, paprika, aubergine, gurka och chili mestadels. På friland har jag satt ut betor, bönor, potatis, squash och pumpa bland annat. Jag hade stora planer för frilandsodlingen men har insett att jag inte blir självförsörjande i år heller:), däremot kommer det bli mycket mat bara jag orkar ligga i med vattningen och rensningen.

Det frodas i växthuset och vi har skördat från mitten av april.

Jag har startat en ny kategori här på bloggen som jag kallar ta hand om skörden, där tänker jag lägga ut recept och tips på hur jag tar hand om det jag odlat. Förra veckan skördade jag savoykål i växthuset och den gjorde jag gjort surkål på, så det kommer ett inlägg om det inom kort (eller ja inom kort kan eventuellt vara för mycket lovat, går oerhört långsamt i denna värme, men ett inlägg kommer, förmodligen…)

Två plantor jordgubbar i växthuset skördades första gången på midsommarafton så lämpligt.

I övrigt badar vi mest och väntar på svalare väder så det går att göra något 🙂

Surkål

I växthuset hade jag två huvuden savoykål kvar som jag skördade för en vecka sedan. Jag sådde dem inomhus i januari, planterade ut dem i mars i växthuset och nu behövde de skördas och jag bestämde att jag skulle syra dem. Mjölksyrat är ju ett väldigt bra sätt att ta hand om grönsaker, det blir nyttiga bakterier och går att lagra länge. Däremot har jag haft lite svårt för den speciella smaken men börjar vänja mig nu. Surkål går att göra på olika kålsorter, det traditionella är vitkål, men jag har gjort på rödkål och nu savoy också.

Två yviga huvuden togs in i köket.

Jag delade huvudena på hälften och sköljde.

Jag strimlade fint, det mesta på mandolin, en del med kniv och själva rotstocken rev jag på rivjärnet. Jodfritt salt ströddes på, 15g per kilo kål. Om man vill kan man smaksätta med 1 krm kummin / kilo också, jag körde bara på naturellt denna gång.

Sen var det dags att stampa kålen, använda knytnävarna och stampa och knåda tills kålen vätskar sig. När man kan ta en näve kål och krama så att det rinner är den färdig. Sen fyllde jag en glasburk med gummiring och bygellås med kålen, pressade ner varje näve i burken och fyllde på med vätskan.

Jag vecklade ut en fryspåse inuti burken, hällde vatten i påsen så att det nästan stod upp till kanten. Pressade ut luften och knöt en knut så högt upp på påsen som möjligt. (Detta är för att kålen inte ska komma i kontakt med syre). Burken står nu i köket i 14 dagar på en tallrik. Om mycket vätska rinner ut under syrningen och grönsakerna ser torra ut kan man fylla på med saltlake (1msk salt per liter kokt, avsvalnat vatten). Burken flyttas sen till kylskåp där den får stå i minst 14 dagar till innan man får smaka.

Nya djur på gården

Vad hände egentligen, blev helt tyst här…jag har velat blogga men inte riktigt orkat och så har det varit så mycket annat att tänka på. Vill egentligen dela med mig av livet på gården och lite tankar om hur vi valt att leva men har lite svårt att samla mig och få ner något på pränt. Det är en konstig tid vi lever i just nu, med mycket oro och jag kan känna att mina små funderingar är lite futtiga i det stora hela. Men nu struntar jag i det och skriver ändå.

Jag skulle ju styra upp mitt liv och få börja må bättre, så kom coronan och med den ångesten som ett brev på posten. Men några veckor innan coronan började sprida sig i Sverige så hade jag helt plötsligt fått för mig att jag ville ha en hundvalp och chockade alla i min omgivning inklusive mig själv. Och när ångesten började störa sömnen kom Stella in i vår familj och helt plötsligt hade jag inte tid med ångest och oro, här fanns en valp att ta hand om, snacka om timing. Det var några tuffa veckor med att springa ut och kissa henne på natten men nu är det lite lugnare och vi går ut en gång vid 4-5, känns överkomligt. Så glad att jag följde min magkänsla där.

Full av bus och gos och alltid glad

Så har vi råkat bli med ankor också, på ungefär lika hoppsanvis. Än så länge är de inne i lagårn men de ska få komma ut så småningom, så hoppas jag vi kan skydda dem mot rovdjuren som stryker runt. Svårt när man bor halverst i skogen och ser räv även dagtid, men vi får göra vårt bästa. Urgulliga är de hursomhelst.

Signe är bästa ankmamman

Odlar gör jag så mycket jag orkar och vi har skördat grönt från mitten av april. Det är plantor fulla farstun och i alla soliga fönster och växthuset är fullt av gröna blad. Det börjar närma sig skifte där och vissa saker börjar jag redan plocka bort. Har satt ut två tomatplantor på prov men det känns ju egentligen lite för kallt än, går det så går det. Odlingen finns hur mycket som helst att säga om, men det får nog bli ett eget inlägg, ska försöka att inte vänta två månader till innan nästa gång bara 🙂

växthuset just nu, grönt och frodig

Annars lever vi ungefär som vanligt i denna konstiga tid, träffar färre än vanligt och de man väl träffar blir utomhus. Reser gör vi knappt ändå så det är heller ingen större skillnad. Men jag är tacksam att vi bor på landet med skogen utanför knuten, lätt med social distansering då.

Vinterodling

Äntligen blev det lite vinter så vinterodlingen får göra skäl för namnet. Lite snö har vi fått och tretton minusgrader inatt, nu börjar det likna något:). Igår var inte så kallt och sol så jag passade på att ta lite bilder i växthuset så här kommer en liten bildkavalkad och bevis på att det händer grejer trots årstiden.

Spenaten har börjat gro!! Svårt att fota men det vita mitt i bilden är en liten grodd som tagit sig ut ur fröet. Man kan ju undra hur den ska klara sig nu i kylan, men i fjol tålde den tjugo minus, så jag hoppas på samma goda resultat i år.

Så här ser den övervintrade spenaten ut. Jag satte ut små plantor i höstas och nu har de börjat växa. Det sägs ju att ljuset inte är tillräckligt förrän mitten på februari, men det verkar spenaten strunta i.

Vintersalladen är frisk och grön som väntat, det är ju den tåligaste

Så här ser det ut i växthuset just nu, de gröna större bladen är brokali och jag ska se om den övervintrar och börjar skjuta sen när det blir lite varmare, den har tagit lite stryk så vi får se om det fungerar.

Det är andra sidan, ser kanske inte så mycket ut för världen men i jorden ligger redan massa frön och väntar, räknar med en grön explosion sedan. Trädet är en persika som jag är lite orolig för då jag inte tyckte det vintrade in så bra men jag hoppas det klarar sig.

Här en björnbärsplanta som jag precis planterat, läste att min odlingsguru odlade björnbär i växthus med gott resultat så jag tänkte också prova.

Ett annat experiment är sticklingar från svarta vinbär, jag har lite planer på att göra om i vår vinbärsodling så lite sticklingar skulle vara bra, men jag vet inte om jag gjort rätt så får se om det blir något.

Inne ser det ut så här i odlingsstationen, här är chili, paprika,aubergine, purjolök och rotselleri redan på gång.

Snart får jag börja plantera om och fylla fönstren med gröna plantor. Tomaterna är små kruktomater för fönsterodling och savoykålen ska jag sätta ut tidigt i växthuset. Odlingssäsongen är redan i full gång, kul:)

Trädgårdsdag

Det otroligt tråkiga vintervädret har varit rätt nedslående och jag blir låg i humör av det, jag gillar snö och kyla och det har ju inte varit särskilt mycket av den varan i vinter. Regn, is och gråväder har stått på menyn. Men så tänkte jag att jag får ta mig i kragen och vara ute ändå och kanske istället försöka utnyttja faktumet att det inte är någon snö och göra sånt som inte borde gå att göra denna tid. Så hade vi tur att det blev strålande sol och några minusgrader och då var det inte alls svårt att göra en trädgårdsdag av det hela. I växthuset är ingen ordentlig tjäle så där grävde jag en grop för en hink bokashi. Så hjälpte Signe mig att så lite frön. Idag blev det sommarmorötter, sallad, dill och spenat.

Signe sår sallad

Ovanför växthuset la vi ut lite tidningar och fyllde upp med lite rens från kaninburarna, gammalt hö och kaninbajs. Vi lyckades till och med hitta ett par stenar till kanten som inte var fastfrusna.

Här ska bli en blomsterrabatt är det tänkt och jag behöver både fylla upp lite och blanda ut den rätt tunga lerjorden som är där, så jag kommer ösa på med organiskt material som får bli mull. Och det kan jag ju faktiskt börja med redan nu eftersom det inte är någon snö i vägen. Så gräver jag lite i kanten när jorden tinat. Funderar på att anlägga några nya grönsaksbäddar också på samma sätt, så blir det lite mindre arbete när väl våren kommer.

Halvtomt eller halvfullt

Nytt år, januari, nystart, jag gör iallafall ett försök. Året som gått har varit jobbigt och jag har varit vansinnigt trött, energin har varit låg och glaset har känts halvtomt mest jämt. Nu ligger hormonerna hyfsat och jag tänker jag ska se glaset som halvfullt istället och se vad jag kan göra för att fylla upp det mer. Nyår känns ju klassiskt att styra upp sitt liv så jag kör väl på det:).

Men det blir inga löften, mer ambitioner och något att sträva mot och egentligen är det två grejer som jag vill jobba med och som också hänger ihop. Rent fysiskt är jag i väldigt dålig form och jag är stel och har värk som en nittioåring, det känns inte bra och det vill jag göra något åt. Och så vill jag utöka odlandet och då behöver jag bli mycket starkare så jag orkar gräva som jag vill.

Erik målade halva lon i somras och jag kände mig halv p.g.a. låg energi.

Så nu ska jag försöka hitta de stackars muskler som borde finnas och odla massor. Ambitionen är att så något varje dag och än så länge har jag hållit det, då räknar jag in även att starta upp en bytta med groddar. Jag har beställt en hel massa frön och skriver oändliga listor med planer. Det är roligt denna säsong när allt fortfarande är möjligt och något ska man väl roa sig med i detta usla vinterväder, borde inte ens få kallas vinter så uselt det är. Vi fick en vit jul men mycket mer än så verkar inte bli, eller så kommer den kanske i mars…

Bilden ovan visar hur det ser ut i växthuset just nu och den visar också hur lite snö det är ute. Det jag sår nu i växthuset är sådant som tål att ligga i kall jord och som gror sen när det blir lagom varmt. Än så länge har det blivit spenat, sallad och lite morötter och jag tänker mig fylla på eftersom. På tur är kålväxter både för direktskörd av gröna blad och sånt som ska planteras ut för senare skörd. Inne har jag börjat så smått med de växter som behöver mest tid på sig och så blir det nog lite för direktskörd även inomhus, lite snabbväxande grönt kan ju vara kul. Kruktomater har jag visst petat ner några frön av, fast jag tidigare bestämt att jag inte har plats, får hitta på något där…:)

Ambitionen är också att komma igång med bloggandet igen, det är bra för mig att försöka samla mina tankar i skrift så de inte bara snurrar runt inuti huvudet. Så väl mött 2020, jag hoppas du blir bättre än föregående…

« Äldre inlägg

© 2021 bymiriamh

Tema av Anders NorenUpp ↑