Idag blev det äntligen lite trädgårdstid. det har varit så mycket annat länge och september och oktober har försvunnit i regn och trötthetsdimman.  Men idag lyste solen, ja bitvis i alla fall , och jag och barnen har planterat vitlök. Och så har jag höststädat lite, burit bort gamla chiliplantor och sånt.  Och som vi behövde den utetiden, allas humör blev bra mycket bättre. Ibland hamnar man i en dålig spiral när det varit sjukdom och annat jobbigt, men jag hoppas, hoppas att vi bröt den nu.

Bevis på att solen faktiskt lyste

Jag tycker normalt att just november är tyngsta månaden på grund av mörkret, men dagar som idag gör det ju lite lättare.  Det finns fortfarande lite, lite grönt kvar att vila ögonen på och jag gläds åt mina små sparrisplantor som jag sådde i våras. Det tar tre år innan jag kan smaka, men tänk så gott de ska smaka när man väntat så länge.

Frösådd sparris som jag hoppas ska överleva vintern

Grönkålen är fortfarande fin och jag har tänkt i månader att förvälla och stoppa i frysen, hoppas fortfarande att jag ska få till det, grönkålssoppa är en stor favorit.

Grönkålen är fortfarande fin

Nu hoppas jag på fler soliga dagar för höstligt trädgårdspyssel, hade nästan gett upp om det i år, men det kanske blir lite ändå . September regnade bort men kan man hoppas på en fin november istället tro, som en liten kompensation?