Hantverk, odling och att leva sin dröm.

Etikett: skörd

Krossade tomater

Just nu är vi i det stora tomatöverflödet, men förutom att frossa i färska tomater sparar jag också till vintern. Vi äter rätt mycket mat med tomatkross i, men de två senaste två åren har vi endast köpt två paket och det var nu i sommar när det inte riktigt räckte runt. Jag sparar tomater i frysen på två sätt. Är det bara några tomater jag ska ta rätt på så skär jag dem i bitar och lägger på en tallrik i frysen, när de är frysta stoppar jag dem i påse. De används som de är direkt från frysen till att toppa en lasagne, direkt ner i köttfärssåsen eller tomatsoppa eller varhelst man vill ha lite tomatsmak. Jag bryr mig aldrig om att tina dem först. Det kan bli lite blött om man använder mycket så de behöver oftast puttra på ett tag beroende på vilken mat man gör.

Har jag mycket tomater att ta hand om så bakar jag dem i ugnen. Då tar de mindre plats i frysen och så är de redan tillagade så det går fortare sen när man lagar maten.

Jag skär i bitar och lägger i en ugnsform och låter dem gå i ugnen i en timme på 175 grader.

Sen packar jag i en påse i en kapad mjölkförpackning, då blir de också lätta att stapla i frysen. De här försöker vi komma ihåg att ta fram på tining, men de går också använda direkt om man spolar vatten på påsen så att den lossnar så kan man tina klumpen i grytan sedan.

När kylan gör sig påmind så tar jag in alla gröna tomater och låter dem mogna inomhus och sen hamnar de i frysen på detta sätt. Jag trodde aldrig man skulle känna skillnad på en vanlig köttfärssås, men den blir mycket godare med egna tomater i.

Har jag också mycket squash och lök så kan det bli snålröra enligt Sara Bäckmos recept, den använder jag till en smaskig vegetarisk lasagne.

https://www.sarabackmo.se/snalrora-pa-tomat-och-squash/

Surkål

I växthuset hade jag två huvuden savoykål kvar som jag skördade för en vecka sedan. Jag sådde dem inomhus i januari, planterade ut dem i mars i växthuset och nu behövde de skördas och jag bestämde att jag skulle syra dem. Mjölksyrat är ju ett väldigt bra sätt att ta hand om grönsaker, det blir nyttiga bakterier och går att lagra länge. Däremot har jag haft lite svårt för den speciella smaken men börjar vänja mig nu. Surkål går att göra på olika kålsorter, det traditionella är vitkål, men jag har gjort på rödkål och nu savoy också.

Två yviga huvuden togs in i köket.

Jag delade huvudena på hälften och sköljde.

Jag strimlade fint, det mesta på mandolin, en del med kniv och själva rotstocken rev jag på rivjärnet. Jodfritt salt ströddes på, 15g per kilo kål. Om man vill kan man smaksätta med 1 krm kummin / kilo också, jag körde bara på naturellt denna gång.

Sen var det dags att stampa kålen, använda knytnävarna och stampa och knåda tills kålen vätskar sig. När man kan ta en näve kål och krama så att det rinner är den färdig. Sen fyllde jag en glasburk med gummiring och bygellås med kålen, pressade ner varje näve i burken och fyllde på med vätskan.

Jag vecklade ut en fryspåse inuti burken, hällde vatten i påsen så att det nästan stod upp till kanten. Pressade ut luften och knöt en knut så högt upp på påsen som möjligt. (Detta är för att kålen inte ska komma i kontakt med syre). Burken står nu i köket i 14 dagar på en tallrik. Om mycket vätska rinner ut under syrningen och grönsakerna ser torra ut kan man fylla på med saltlake (1msk salt per liter kokt, avsvalnat vatten). Burken flyttas sen till kylskåp där den får stå i minst 14 dagar till innan man får smaka.

© 2020 bymiriamh

Tema av Anders NorenUpp ↑