Jag har länge varit fascinerad av osttillverkning och allt man kan göra av mjölk. Jag har fantiserat om att skaffa getter eller kor och stå vid mina grytor och göra ost. Jag har suttit klistrad vid programmen om Mandelmanns och tänkt att så vill jag också ha det, men jag har också insett vilket jobb det är med djur och tänkt att det orkar jag nog inte. Men vissa drömmar hänger envist fast och tillslut måste man bara prova, om inte annat för att få det ur världen. Så kom jag på att jag kunde ju börja med att köpa mjölk och testa på det där med osten, är det inte tillräckligt roligt så behöver jag ju inte tänka på att skaffa djuren. Så förra veckan körde jag igång, var och hämtade mjölk på en gård och testade göra halloumi och så blev det yoghurt, fil och färskost. Sen har jag hämtat mjölk ett par gånger till och det har blivit ricotta, mese, fetaost och hårdost. En del har blivit misslyckat, en del har jag inte smakat än för det ska mogna och en del har blivit fantastiskt. Det är spännande men tar mycket tid och än är jag inte helt frälst, krävs nog att jag får smaka lite mer av det fantastiska för att jag ska bli helt fast. För det är ju så att när man smakat hemgjorda grejer som smakar mums så är det svårt att gå tillbaka till vanliga köpes från Ica igen och då blir det värt tiden det tar. Får jag mer rutin på det så tar det ju inte heller lika mycket energi av mig och jag kan göra något annat samtidigt, för det mesta av tiden är väntetid. Vi kan ju titta lite hur det sett ut i köket de senaste veckorna.

Var och varannan dag står största grytan på spisen med termometer i för då är det ost på gång.

Vasslen silas bort och det gör jag i durkslag med handduk i, handdukarna är tunnslitna efter farmors mor och jag känner hur cirkeln sluts på något vis.

Min första hårdost ligger på tork, den kan inte smakas på flera veckor än men jag är ändå stolt som en tupp.

Så här ser det ut, plus någon bytta med fil eller yoghurt på någon annan bänk, ja förutom det jag höll på med redan innan med surdeg och groddning och sånt. Ibland när Erik ska försöka laga mat så finns det knappt någon bänkyta eller kastruller kvar, men den lägger sig nog snart den värsta besattheten. Så kan vi få det på mer lagom nivå menar jag, kanske, men jag lovar ingenting…

Så frågan är ju nu, när blir det kor? Jag vet inte, känns ju faktiskt ganska lättsamt att köpa mjölk också, men jag kanske får nån ålderkris här framöver, vissa i min närhet planerar sin kris så det kanske jag också ska göra, en del skaffar motorcykel och en annan kor, don efter person liksom.

Så får jag nog passa på att önska glad påsk till dig som läser / kram