Hantverk, odling och att leva sin dröm.

Nya djur på gården

Vad hände egentligen, blev helt tyst här…jag har velat blogga men inte riktigt orkat och så har det varit så mycket annat att tänka på. Vill egentligen dela med mig av livet på gården och lite tankar om hur vi valt att leva men har lite svårt att samla mig och få ner något på pränt. Det är en konstig tid vi lever i just nu, med mycket oro och jag kan känna att mina små funderingar är lite futtiga i det stora hela. Men nu struntar jag i det och skriver ändå.

Jag skulle ju styra upp mitt liv och få börja må bättre, så kom coronan och med den ångesten som ett brev på posten. Men några veckor innan coronan började sprida sig i Sverige så hade jag helt plötsligt fått för mig att jag ville ha en hundvalp och chockade alla i min omgivning inklusive mig själv. Och när ångesten började störa sömnen kom Stella in i vår familj och helt plötsligt hade jag inte tid med ångest och oro, här fanns en valp att ta hand om, snacka om timing. Det var några tuffa veckor med att springa ut och kissa henne på natten men nu är det lite lugnare och vi går ut en gång vid 4-5, känns överkomligt. Så glad att jag följde min magkänsla där.

Full av bus och gos och alltid glad

Så har vi råkat bli med ankor också, på ungefär lika hoppsanvis. Än så länge är de inne i lagårn men de ska få komma ut så småningom, så hoppas jag vi kan skydda dem mot rovdjuren som stryker runt. Svårt när man bor halverst i skogen och ser räv även dagtid, men vi får göra vårt bästa. Urgulliga är de hursomhelst.

Signe är bästa ankmamman

Odlar gör jag så mycket jag orkar och vi har skördat grönt från mitten av april. Det är plantor fulla farstun och i alla soliga fönster och växthuset är fullt av gröna blad. Det börjar närma sig skifte där och vissa saker börjar jag redan plocka bort. Har satt ut två tomatplantor på prov men det känns ju egentligen lite för kallt än, går det så går det. Odlingen finns hur mycket som helst att säga om, men det får nog bli ett eget inlägg, ska försöka att inte vänta två månader till innan nästa gång bara 🙂

växthuset just nu, grönt och frodig

Annars lever vi ungefär som vanligt i denna konstiga tid, träffar färre än vanligt och de man väl träffar blir utomhus. Reser gör vi knappt ändå så det är heller ingen större skillnad. Men jag är tacksam att vi bor på landet med skogen utanför knuten, lätt med social distansering då.

2 kommentarer

  1. Annica

    Såå fint ❤️ och härliga hundar som gör livet bättre 💖

  2. MiriamH

    Ja verkligen 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

tolv + fem =

© 2020 bymiriamh

Tema av Anders NorenUpp ↑