bymiriamh

Hantverk, odling och att leva sin dröm.

Hantverk i mars

I mars tycker jag inte att jag varit så produktiv som tidigare, men det har varit lite annat som tagit min uppmärksamhet.  Men jag har tagit tag i några dåliga samveten som har legat länge och sugit energi. Jag försöker tänka lite på hållbarhet när det gäller kläder och då ingår det ju att laga en del saker så att de håller lite längre. Tyvärr är det något av det tråkigaste jag vet så det blir lätt liggande. Men nu har jag lagat en onepiece till Enny , inte för att det är något högkvalitativt plagg direkt , men ett plagg hon ärvt och älskar. Jag har inte några problem med små hål och fläckar men det finns gränser även för mig och den här hade passerat gränsen, så jag bytte muddar och sydde på en lapp så kan hon ha den ett tag till. Två par dyra underställsbyxor har jag också lappat så håller de ihop en vinter till. Gick rätt snabbt att göra men tog lång tid att gruva sig…

Jag hade också en packe kraftig indisk bomull från när jag var ung och entusiastisk och gav mig på att klä om soffor och sånt, det var ganska mycket så det har klarat några utrensningar tack vare mängden, trots att jag inte haft någon idé om vad jag skulle göra av det. Men så kom jag på att sy handlingskassar av dem, de vi har är väl använda och börjar gå sönder (och där någonstans går gränsen för hur tråkiga lagningsarbeten jag ger mig på), så jag körde helt enkelt lite produktion, nu är de inte riktigt klara men jag är på god väg och tio rejäla kassar lär vi klara oss på ett tag.

Signe fyllde fyra i början av april och barnen har lite förkärlek för drakar, så en sån skulle virkas. Kanhända mamman fick lite ont om tid där kvällen innan, så vingar har den inte fått än…

…kanske var det så att jag var mer intresserad av en grön koftstickning, möjligen. Iallafall håller jag på med framstycken, de var mycket svårare mönster där och tar mycket längre tid, men snyggt blir det.

Så har jag faktiskt tapetserat ett rum, därav lite mindre fokus på textilen. I somras var hela taket bortrivet här då vi ville isolera, det var i princip ingenting i taket och rätt så kyligt. Nu är isolerat, nytt innertak och nytt på väggarna. Det gick ovanligt dåligt med tapetseringen och det var verkligen blod, svett och tårar, men nu sitter den där och mina små misstag syns inte och rummet känns ljust och fräscht. Det blir ett arbetsrum och symaskinerna får sin plats. Lite lister och någon hylla ska vi fixa, sen är det klart för nu.

2 kommentarer

  1. Vad duktig du är och vad fina grejer du gör! Jag önskar jag kunde sy, har också tänkt på tygkassar. Men det känns som ett för stort projekt för mig😊. Jag är på väg tillbaka från en utmattning och försöker tänka om kring mycket i mitt liv, längtar efter att vara mer självhushållande och leva långsamt o mer hållbart . Inte helt lätt att få till dock, men men små steg i rätt riktning är ju bra iallafall😊. Så kul att hitta din blogg o följa dig lite , minns när vi var i Stockholm o praktiserade på Clara kyrka , du hade nån så god röra med dig minns jag som du hade gjort 😊

  2. MiriamH

    2018-04-25 at 11:49

    Tack, jag har också varit där i utmattningen och vet frustrationen över att inte orka. Små steg är en bra strategi.
    Tro vad det var för röra jag hade gjort, minns jag inte själv, men det var speciella veckor när vi var i Clara kyrka.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

© 2018 bymiriamh

Tema av Anders NorenUpp ↑